lördag 11 april 2009

Påsktraditioner

Utan att överdriva kan jag villigt erkänna att vår familj ännu inte riktigt bestämt sig för hur vår påsktradition ska se ut. Varje år gör vi något nytt. Inget fel på det, men det enda som egentligen består från år till år är äggen, sillen och lammet. Så har det varit varje år sedan jag och min fru träffades. Detta är dock inte på något sätt besvärande, inte för oss i alla fall. Möjligtvis för medlemmarna i de närmsta familjerna som ända in till skärtorsdagen undrar om vi kommer och hälsar på eller inte.
Detta året åkte vi ner till Västergötlands stolthet Borås, för att tillsammans med svågrar och svägerskor våndas och fira vår frälsares död och uppståndelse. I en liten stuga vid en sjö huserar vi hela helgen. Väldigt lugnt och skönt. Men vem kan sitta stilla en hel långhelg?
Mina far- och morföräldrar hade väl fått hjärtsnörp om de vetat hur sekulariserad Långfredagen blivit, men själv tyckte vi att det var en lysande utflykt att besöka Västra Götalands outletmekka Gällstad, på jakt efter billiga märkeskläder och en ny vårkollektion till barnen. Efter att guldkortet gått varmt i tre fyra timmar, var minstingen väl förtjänt av en GB Sandwich i det fantastiska solskenet. En härlig inledning på påsken! Kanske detta blir den nya traditionen? Hoppas hoppas.

tisdag 7 april 2009

Nike+

Tröttheten efter vintern börjar släppa och vårsolen börjar smälta den frusna själen. Till våren kommer dock pollenallergi och krokusätande rådjur i trädgården. Aldrig får man vara riktigt glad.
Men istället för att hitta problem i tillvaron försöker jag nu se möjligheter i vardagens utmaningar. Den isterring som satte sig runt midjan vid jultid tycks varje år ligga fast som bunden ränta långt in i andra kvartalet. Istället för att som alltid försöka minska omfattningen av fettet genom att klämma på det tills blåmärke uppstår, så tänkte jag försöka med en ny appoach i år - se en möjlighet. För 275 spänn tänker jag att kanske Nike+ kan ge mig den motivation jag behöver för att få min rumpa ur soffan och springa en runda i skogen istället. Denna lilla uppfinning, bestående av en liten radiosändare som placeras i skon och sedan räknar och mäter steglängd, samt en mottagare till min iPod Nano som samlar in informationen om löpturen, är kanske den som kommer att få fram den svarvade Adonis som gömmer sig under min vinterpäls.
Just hemkommen från den första rundan måste jag erkänna att det var en fantastisk upplevelse. Med favoritmusiken i lurarna och en röst som då och då talar om för mig när jag nått de delmål jag satt upp i förväg (t ex "You're now 5 minutes in to your training") gör faktiskt att jag kämpar lite extra. När jag sedan kommer hem, dockar jag iPoden i datorn och vips så laddas alla detaljer om löprundan automatiskt upp till en webbsida. Där kan man sedan se alla runder som kurvor, inkl tider, hastigheter och sträckor.
Ok, jag är en sucker för nya, festliga prylar, men denna är så lätt och roligt att använda att jag faktiskt tror att den kommer att hjälpa till att bränna några extra kalorier fram till sommaren. Vi får väl se. Beach 2009 here I come!