Motorvärmare

I vårt hem försöker vi hjälpas åt så mycket det går. Vi strävar efter ett jämlikt förhållande. Vissa saker ser dock min fru fortfarande som "karlagöra", medan andra saker skulle hon aldrig överlåta i min vård, t ex tvättning. Inte för att jag inte kan, men hon anser att jag inte gör det på "rätt" sätt. Fråga mig inte vad det är, men jag får i alla fall inte tvätta. Uppdelningen känns helt ok.
När det kommer till "karlagöra" så ingår bl a allt som har med bilen, gräsmattan, husfasaden och elen att göra. Så när vi köpte en ny bil i slutet av sommaren så var det jag som satte upp kravspecifikationen för den. Eftersom vi bor i hus och har tillgång till ström i anslutning till uppfarten så såg jag till att det fanns en motorvärmare i den nya bilen. Det är min fru som utnyttjar bilen mest eftersom hon använder den för att ta sig till och från arbetet. Så i ett försök att öka komforten för henne på morgonen och för att minska slitaget vid kallstarter så har jag nu dragit fram en förlängningssladd till bilen så att motorvärmaren kan användas när det nu blivit riktigt kallt på morgnarna. Det ENDA man behöver komma ihåg dock, är att dra ut kabeln till motorvärmaren innan man kör iväg. Trots att det faller inom kategorin bil och el, så kan det inte räknas till "karlagöra" att påminna om detta. Speciellt inte när det inte är jag som använder bilen.
Igår backade min fru ut bilen som vanligt. Tyckte att det rasslade lite mer än vanligt i singeln på uppfarten. Tittade efter vad som kunde orsakat ljuden. Såg ingenting. Körde iväg. Kom hem igen. Parkerade bilen. Såg ingenting. Gick till dagis för att hämta barnen. Hittade en söndersliten motorvärmarkabel ute på vägen. Oups.
Nu vet vi att en ny kabel kostar 299:-. Jag kommer nu komplettera motorvärmaren med en skylt på ratten: "GLÖM INTE ATT DRA UT DEN JÄVLA KABELN TILL MOTORVÄRMAREN!"